nej jag börjar seriöst bli galen, nu när jag inte går i skolan längre så behöver jag inte dölja ngt, och maryam om du läser detta skulle jag vilja att du höll tyst om det, snälla respektera. måste till skogen igen, måste hålla mig borta snart då fan snart det säger det pang, boom splash och så fort har jag gjort det, det kan gå en sekund och jag har gjort det. jag kommer göra det jag vill och kommer göra det, jag måste hålla mig borta så långt det går. jag klarar inte av att hålla mig längre den saken är säker. nu är värmen påväg och regniga dagar försvinner allt mer, regniga dagar är de enda dagarna jag känner mig trygg och regniga dagar är de enda dagarna jag känner att jag inte behöver hålla mig borta från det. all tid jag kan få över och all tid jag kan vara själv och all tid jag kan få då jag kan tänka klart i min egen närvaro är guld för er. jag lovar. för att göra situationen ännu värre sitter jag och kollar på mina svartvita bilder genom tiderna och lyssnar på "let me sign". jag kommer gå miste om allt, allt.

madeleine och hanna - jag har berättat två hemligheter till er två en kan vi kalla "Niklas" och en kan vi kalla "Kenza" vad som än händer litade jag på er och litar fortfarande på er och vad som än händer bokstavligt ska det inte komma ut på ngt sett. hoppas det är klart för er. jag ångrar inte beslutet som jag tog, beslutet att berätta men så mycket tillit jag gav er/ger er har jag faktiskt inte gett någon vän någonsin. inte ens mina bästa barndomsvänner. känn på den ni.

madeleine - du vet lite mer p g a våran hemlighetsväxling och det jag har berättat för dig, när jag bara varit med dej ska inte heller komma ut eller ens nämnas framför någon annan. du vet en del. jag ångrar absolut inte att jag berättat ett ord för dig och skulle inte ta tillbaka något av det. inte ens ett ord.

händer det något vill jag att ni två, berättar hur jag kände och vad jag ville och hur länge det höll på. jag litade/litar på er.