tänkte bara meddela en lliten del av världens befolkning att jag äntligen är klar med min science läxa. borde börjat tidigare med den...men jag kollade på idol ist.
jag tänkte inte snacka massa ratshit...så jag går direkt över till "the real deal".

idag på svenskan så tittade vi på en film, Ondskan heter den. den har ni säkert sett. men det finns en del i filmen (början) som får mig att både rysa och gråta. på lektionen märkte ingen detta, som tur var. det är en del i början där erik blir slagen av sin styvfar medans hans mamma spelar piano, det är så hemskt.

han blir slagen...av sin styvfarsa...som hans mamma älskar...mamman bryr sig inte.

en person som jag verkligen gillar utsattes för det här. när jag hörde eriks stön av smärta och hur mamman bara fortsätter spela så bara sricker jag av ilska. när jag hörde slagen på hans rygg från tv-rutan kände jag bara som att någon hällde iskallt vatten på mig och jag ville bara brista ut i gråt när jag tänkte att han, just han utsattes för sånt här, varje dag tills han sa ifrån. straffet blev hårt, och den här jäveln som utsatte honom för detta ska fanimej dö.