lovet är snart slut...hela veckan har slutat fantastiskt, och hemskt. mycket, för mycket har hänt den här veckan. för mycket har hänt för mitt eget bästa, folk har förändrats och jag har samtidigt kommit närmre vänner, tillförlitliga vänner. allt kändes och började som en rosa fluffig dröm..men för bra för att vara sant. jag menar..jag visste ju att det skulle vara omöjligt, varför försökte jag? jag gav mig in i skiten när jag visste slutsatsen. dum eller vad? nej, nej absolut inte..kär. ja, jag vet been there, done that men man tror att det alltid ska finnas undantag, gör man inte? att riskera, gå runt och hoppas, tro, veta osäkert och aldrig veta att "tänk ifall att...?" är inte min grej riktigt. jag vet ju själv, har en självinsikt, ja, jag blir sårad väldigt enkelt men ger mog fortf in i spelet för att jag vågar hoppas.

kärlek som inte är ömsesidig är skit.
blir du kär förbered dig på ett slut.
allt inom det kan lätt bli en nit.
personen i ditt hjärta åker inte ut.

lycka till ni, med hopp♥